ANNA RIWKIN-BRICK

En prolog till en hitills oberättad historia. Ett första möte med kvinnan bakom kameran, genom hennes egna ord och andras.

Självporträtt, 1928 © Anna Riwkin/Moderna Museet

”En del alldeles särskilda människor, är som bloss i mörker. I deras sken smälter all vår frusenhet, ljus och värme utgår från dem, de är som lågor, ständigt flammande och ständigt levande [...] Anna var en sådan människa.”
– Astrid Lindgren, 1970

Dansören Alexander von Swaine, 1936 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Jula Isenburger, 1933 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Från början ville Anna bli dansös och dansare tillhörde hennes favoritmotiv. Just rörelse var ofta återkommande i hennes fotograferande.

Birgit Cullberg © Anna Riwkin/Moderna Museet

”Hon var inte någon absolut fotograf-
begåvning. Hon kunde samtidigt inte leva utan dans men hon var klar nog att inse att dansen kunde undvara henne.”
- Glann Gunde, 1951

År 1929 gifte sig Anna med Daniel Brick, översättare och senare grundare samt redaktör för tidskriften Judisk Krönika.

”När jag jämför A med andra flickor då förstår jag vilken ovanligt klok flicka hon är. Till åren inte mycket mer än ett barn, men till förståndet mycket gammal. Hon har verkligen gått livets hårda skola.”
–Daniel Brick, ca 1924

Paret delade ett intresse av staten Israels bildande och ville dokumentera livet där. Tillsammans gav de ut boken ”Palestina” (1948) och ”Israel” (1955) där Daniel stod för text och Anna för foto.

”Intresset för människan, engagemanget för medmänniskan är den innersta drivkraften i Anna Riwkins handalag.”
–Åke Meyerson, 1962

Karin Boye, 1939 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Dansfotograferingen gav inte några större inkomster så Anna började fota mer porträtt, bland annat åt stora kulturpersonligheter. Hon var en väldigt social person med ett brett kontaktnät.

Astrid Lindgren, 1969 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Surrealists in Paris, 1933 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Salvador Dalí, 1933 © Anna Riwkin/Moderna Museet

”Det går inte att skilja privat-
personen Anna Riwkin från yrkesfotografen. Hennes spontanitet och skratt kunde få den blygaste person att känna sig trygg och hennes personlighet överbryggade alla språkbarriärer.”
– Judiska Museet, 1994

Prins Eugén © Anna Riwkin/Moderna Museet

”Hennes dörr stod öppen för alla [...] Inte bara när det var fest utan också annars var Annas ateljé träffpunkt för ett brokigt sällskap.”
–Eva Sandberg-Siao, 1990

Harry Martinsson © Anna Riwkin/Moderna Museet

Elle-Kari, 1949 © Anna Riwkin/Moderna Museet

Under sitt liv gav Riwkin ut totalt 19 barnböcker som många ser som hennes viktigaste arbete. Dessa böcker med fotografier av barn i deras vardag innebar en ny och levande kontakt med och mellan barn från lika håll i världen.

Elle Kari © Anna Riwkin/Moderna Museet

”Elle Kari” (1951) var en av böckerna som hon gjorde tillsammans med Astrid Lindgren. Boken vann Elsa Beskow-plaketten 1963.

Mokihana från Hawaii, 1961 © Anna Riwkin/Moderna Museet

”Min önskedröm är att få ägna mig åt arbeten där jag känner mig personligt engagerad, rent estetiskt eller på annat sätt. ’Elle Kari’ är en sån dröm, som gått i uppfyllelse.”
– Anna Riwkin-Brick

Anna Riwkin är också välkänd för sina fotoreportage världen över, inte minst i tidningarna ”Se” och ”Vi”.

Hon skildrade ofta människor från minoritetsgrupper i deras vardagliga liv, med särskilt fokus på kvinnor och barn.

”Ansiktet är liksom det enda människan har att visa utåt – också inåt, mot sig själv. Det är så oerhört viktigt.”
–Anna Riwkin-Brick

Tack till:
Judiska museet
Moderna museet

Börja om från början